10 år i Grumspolitiken.
Det har nu gått ungefär 10 år sedan jag engagerade mig på allvar i kommunpolitiken i Grums kommun, och det känns både naturligt och angeläget att knåpa ihop en liten sammanfattande historik över dessa intressanta och händelserika år. Den första tiden, åren 1991-1994, var det under partibeteckningen Ny Demokrati (NyD). Efter sammanbrottet inom Ny Demokrati sommaren 1994, bildades Grums Medborgarparti (GMp) inför valet i september 1994, och alltsedan dess har partiet varit kommunens tredje största parti.
Jag har ofta fått frågan: "Varför har du överhuvudtaget började intressera dig för kommunpolitiken", och mitt svar på detta är två olika händelser. Den första var att jag råkade ut för att bli bestulen på en avloppsbrunn av Grums kommun 1984. Detta ledde till en 4 år lång dispyt med kommunen innan jag fick ersättning efter att ha fått fallet avgjort i Karlstads Tingsrätt. Nästa sak som jag också reagerade över var då dåvarande kommunalrådet tillsammans med några andra "amatörer" på våren 1990 köpte en GMC Van till kommunen - ett fordon som visade sig vara hopplöst att ens besiktiga. Dessa två händelser, och allt märkligt politiskt agerande runtomkring dessa händelser, fick mig att tänka att; så här kan det väl ändå inte få fortsätta ! Om ingen annan gör något åt det så får jag väl försöka själv.
´
1990
Redan i november 1990 läste jag i några tidningar om 2 herrars planer på att bilda ett nytt parti, som skulle kallas Ny Demokrati, och i anledning härav så kontaktade jag dem för att meddela mitt intresse för samarbete med dem.
´
1991
Första mötet
I Karlstad hölls det första mötet med Ny Demokrati den 11/4 1991. Då bildades de två första lokala föreningarna i Värmland. En i Karlstad och en i Grums.
Denna händelse blev omskriven i länspressen, och det gick bara några dagar härefter så blev min son meddelad att man från fackligt håll på Gruvöns Bruk sett till att han blev avskedad.
Detta var den första upplevelse som fick mig att inse att i Grums kommun existerar ingen fungerande demokrati där folk respekteras trots att de har avvikande åsikter, utan där existerar istället något som kan benämnas som "repressaliesamhälle". Det innebär att den som sätter sig upp mot dem som styr, eller har "fräckheten" att inneha egna åsikter, skall få lida för sina tilltag.
Den första skrivna åsikten
I annonsbladet GV-Nytt gav NyD uttryck för sina tankar första gången i april 1991. Det handlade om att vi ansåg det orealistiskt att ett kommunalråd som avgår vid drygt 50 års ålder skall ha pension från kommunen fram till ordinarie ålderspension.
Detta väckte stor irritation, inte minst hos kommunalrådet själv, som i sitt 1:a maj-tal ansåg att NyD inte hade särskilt mycket "drag under galoscherna", men istället behövde "hålfotsinlägg till hatten".
Kommunalrådspensionen finns idag kvar, tyvärr, men i ändrad form. Efter en motion från oss har den gjorts något mindre dyr för kommunen.
Länskansli i Grums
Redan i slutet av april 1991 blev jag av partiledningen utsedd till länsombud för Värmland. Vi skulle då skaffa en lokal för ett länskansli här i Värmland.
Först fann vi en kommunägd lokal i Grums där det först varit butik, sedan bank och senast fritidsgård. Lokalen stod tom. Vi ansökte om att få hyra denna.
Kommunen beslutade att den skulle kosta 4.400:-/månad, och ett villkor var att vi skulle vara skyldiga att betala 3 månaders hyra i förskott !!
Detta var förmodligen den enda gången i Grums kommuns historia som någon hyresgäst ålagts att betala 3 månaders hyra i förskott.
Okey - vi samlade in egna pengar och sponsormedel och gick till kommunens kanslichef för att betala hyran = 13.200:-. Döm om vår förvåning då han trots att vi hade pengarna i vår hand, och kommunstyrelsens beslut om att vi skulle få hyra lokalen på dessa villkor, vägrade att hyra ut lokalen. Alla tänkbara ursäkter förekom, den ena lögnen värre än den andra.
Det hela slutade med att Stiftelsen Grums Hyresbostäder köpte huset för cirka 400.000:-, för att sedan riva det till en kostnad av minst 100.000:-. Idag finns bara en tom obebyggd tomt där huset en gång stod.
Vårt behov av lokal löste sig emellertid eftersom vi fick hyra både 2:a och 3:e våningen i det hus som idag är pizzerian Casa Rosa. Där hade vi NyD:s länskansli i Värmland.
Kommunens vrånghet gällande vårt lokalbehov var åter en ny erfarenhet av repressaliesamhället i Grums.
Valrörelsen 1991
Under 1991 drev vi en mycket offensiv och framgångsrik valrörelse i Värmland, och i Grums i synnerhet. På parkeringsplanen mellan kommunkontoret och ICA-parkeringen hölls ett stort möte den 23/8 -91 med partiledarna på plats, trubadurunderhållning, intervju med Grums egen "Miss World"-kandidat samt en debatt mellan mig och tilltänkta kommunalrådet som också ägde rum.
Ungefär 1.300 personer kom och lyssnade, och det var den största uppslutning kring ett politiskt möte som förekommit i Grums.
Under valrörelsens sista skälvande dagar gick (s) ut med ett flygblad i alla kommuninvånares postlådor, natten efter fredagen den 13:e september. I detta blev jag kallad lögnare och beskylldes för än det ena, än det andra. Eftersom valet ägde rum på söndagen den 15/9 fanns ingen chans att försvara sig mot det fula repressalieangreppet från (s), men trots det blev valet en framgång för NyD som saknar motstycke.
Valet den 15/9 1991.
Valresultatet den 15/9 blev att NyD fick nästan 17 % av rösterna, och därigenom blev kommunens näst största parti. Socialdemokraterna förlorade för första gången egen majoritet i kommunen.
Valframgången var sådan att den blivit både omskrivits i Guinness Rekordbok, och dessutom varit föremål för universitetsuppsatser i statskunskap.
Möjligheten att ta makten från (s)
Den 10/10 1991 hölls ett möte där alla partier i Grums utom (s) och (v) deltog. Då diskuterades ett eventuellt samarbete mellan alla partier utom (s), som skulle göra det möjligt att framkalla ett maktskifte för första gången i Grums.
Alla partier var klart intresserade vid mötet, men när det i verkligheten visade sig vara besvärligare än man anat, vågade flera partiers representanter ej fullfölja de påbörjade idéerna. NyD fick redan i detta läge klart för sig vilka politiker som var att lita på och vilka som var kommunpolitikens fegisar.
I eftertid kan man dock spekulera i vad som kunde hänt om (s) förlorat makten i Grums redan 1991. Tänk så mycket av allt tokigt de sedan dess har gjort, som skulle kunnat besparats kommunens invånare.
NyD stora framgång medförde att de fick riktigt besvärligt att finna folk att besätta nästintill 50 olika politiska uppdrag i kommunen, men det lyckades över förväntan bra. Det visade sig dessutom tämligen snart att de som sedan flera år suttit på de politiska uppdragen kunde och visste inte så värst mycket mera än vi som var nybörjare.
Motioner tillkommunfullmäktige
I och med inträdet i den kommunpoltiska världen i Grums började NyD:s respresentanter ifrågasätta hur saker och ting fungerade, och kom med förslag till förändringar.
Möten som tidigare varit fria från debatt eftersom det var ett enda parti som bestämt, blev debattfyllda. Motioner av olika slag började dessutom att strömma in från NyD.
En del gamla (s)-stofiler, som exempelvis den kanslichef som vrångades mot oss beträffande lokalhyran, ville dock inte vara med om några förändringar. Inte ens att använda hålslaget papper till kopieringen ville han veta av, utan det fick ske via en motion till kommunfullmäktige.
En av de absolut första motionerna gällde Nyängsområdet, inlämnad till kommunfullmäktige den 13/12 1991. Kravet från NyD var att det skulle tillåtas alla typer av handel inom Nyängsområdet, detta med anledning av att det fanns intresse för uppförande av en stor lågprisbutik för dagligvaror på platsen. Tänk om de styrande inom (s) begripit fördelarna med denna etablering redan då ! Kanhända hade vi idag haft ett stort köpcentrum vid Nyängen. Numera är det (s) som till varje pris försöker få till stånd ett köpcentrum vid Nyängen, men det är förmodligen alldeles för sent nu.
Tänk om de lyssnat och förstått värdet av NyD:s motion 1991 !
1992
Redan det första halvåret (1992) föreslog jag i en motion att den kommunala administrationen borde ses över av en utomstående konsult. Samma kanslichef som tidigare omnämnts här ovan, med stöd av hela (s)-truppen, ansåg dock att ingen kunde veta bättre om vad som gick att rationalisera än tjänstemännen själva, så någon konsult skulle minsann inte in i Grums kommun.
Så småningom lärde jag mig dock att det tydöligen tar några år innan (s) begriper innebörden av nya förslag, och 1996 genomfördes en konsultöversyn av den kommunala administrationen efter ytterligare motion i ämnet från mig, vilket bl a ledde till att kanslichefen avgick. Eftersom han varit en trogen (s)-anhängare, fick han givetvis garantipension, vilket innebar att han hade cirka 20.000:- i månaden i flera år efter det han slutat.
Idag har kommunen en tjänstemannaorganisation och politisk organisation som i det närmaste helt överensstämmer med vad jag för flera år sedan föreslog, men den gången röstade alla andra partier emot organisationsförslaget. Inte förrän mina idéer blev påkostade några miljoner i konsultarvoden gick de att förverkliga.
Det tar tid, men jag har lärt mig att det så småningom går att förändra även Grums kommun.
Relationen till massmedia
I Värmland har vi 2 länstidningar. En har (s)-inriktning och en har (m)-inriktning. Under valrörelsen kunde konstateras att trots att båda oftast ville svärta ner NyD, var det ändock högre till tak i (s)-tidningen. All heder till denna tidning !
Det tycktes även stå helt utom tvivel att (m) inte gillade att få konkurrens (även om de i sina tal alltid hyllar den fria konkurrensen) på det politiska planet från NyD, och detta tog sig de högst märkliga uttryck från den (m)-kontrollerade länstidningen.
I en samling av tidningsartiklar från 1991 och framåt kan man dock enkelt konstatera att båda tidningarna gjorde allt de kunde för att förvränga och förfula allt som NyD gjorde - allt i syfte att det skulle gynna deras egna partier.
Övriga frågor under årens lopp
NyD försökte att förhindra att områdesbestämmelser gällande fritidshusbebyggelse inrättades kring Vänern och Värmeln. (s) tvingade dock igenom bestämmelserna trots massivt motstånd från berörda sakägare. Idag har dessa områdesbestämmelser avvecklats kring Värmeln, och snart kommer de troligen att avvecklas även vid Vänerstranden. Tänk så mycket pengar som kastats bort i onödan i denna fråga av (s).
NyD uppmärksammade att protokollen från olika sammanträden ej alltid överensstämde med vad som sagts och beslutats. Därför infördes, efter motion från NyD, regeln att kommunfullmäktiges sammanträden skall inspelas på band.
Ett fullkomligt sanslöst bråk kring ett lila hus i Grums, där kommunfullmäktiges ordförande och tillika byggnadsnämndens ordförande (s) visade prov på sin kraftigt begränsade diplomatiska kompetens, lyckades NyD genom en enkät bland grannar avstyra. Huset är fortfarande lila.
Även i ett ärende som gällde adoption av barn från Polen agerade NyD med sådan kraft att adoptionen gick att genomföra, trots att (s)-krafterna inom socialnämnden försökt göra allt för att stoppa detta.
BS-effekten
Vid en politisk debatt den 1/10 1992 "lyckades" jag som första enskilda person i Grums kommun bli beskylld för att personligen vara skuld till kommunens dåliga ekonomi. Kommunalrådet skyllde kommunens usla ekonomi på "BS-effekten", vilket i praktiken innebar att det blivit så mycket dyrare för Grums kommun efter det att jag kommit in i politiken, och hade fräckheten att ifrågasätta saker och ting. Sammanträdena hade på så vis blivit längre och dyrare - därav kommunens usla ekonomi.
Tydligen så älskar kommunalrådet då inga diskussioner tillåts, och allt blir så som (s) vill. Det är sådan form av enpartistyre som jag alltid försökt att förskona invånarna i Grums kommun från.
I november 1992 försökte (s) i Grums strunta i kommunallagen då det gällde hur och när beslut om kommunalskatt skall fattas. Detta påpekade jag - mest för att beslutet skulle bli lagligt rätt. Konsekvensen blev att jag blev attackerad av både (s) och (c) för att jag sett till att kommunallagen följdes. Man kan lätt komma på tankar som att; "hur ofta har kommunallagen brutits bara för att ingen vågat säga ifrån ?!"
Man bör i sammanhanget notera att enligt kommunallagen skall beslut om kommunalskatt fattas före november månads utgång. Dåvarande kanslichefen ville slopa sammanträdet med kommunfullmäktige i november, vilket skulle resulterat i att vi i Grums stod utan lagligt riktigt beslut om rätten att utdebitera skatt under nästkommande år.
Det kunde ha blivit ett tufft år för kommunen.
Första nederlaget för (s) i kommunfullmäktige
(s) i Grums hade under oändligt många år styrt och ställt som de ville i kraft av egen majoritet. Då beslut i frågan om kommunal borgen till bildandet av familjekooperativet "Skruven" skulle fattas av kommunfullmäktige, fick (s) för första gången uppleva hur det kändes att förlora i en fråga.
En historisk milstolpe hade passerats.
1993
En strid uppstod då jag påtalade att det förekom utbetalning av ersättning av förlorad arbetsinkomst till flera politiker - trots att de ej förlorat någon inkomst. Värst var nog kommunfullmäktiges ordförande som utkvitterat mera än 75.000:- på dessa felaktiga grunder. Trots att även revisorerna påpekade det felaktiga, beslutade (s)-majoriteten i kommunstyrelsen att "fria" sina egna från beskyllningarna. Detta är kanske det fulaste mygel jag upplevt under mina 10 år i Grumspolitiken. Frågan är om det inte skulle varit polisanmält.
I maj 1993 skrev jag återigen en motion om hur man skulle kunna rationalisera kommunens administration, vilket bl a skulle innebära att flera chefstjänstemän skulle kunna avskaffas. Denna motion ledde bl a till att jag blev utsatt för mordhot per telefon från en av kommunens högst betalda chefer, tillika aktiv inom (s). Mordhotet polisanmäldes. Det visade tydligt vad höga befattningshavare som samtidigt är medlemmar i (s) har för öppenhet gentemot demokratin i vår kommun.
Bidragsreglerna till Grums Folkets Hus granskade jag under våren 1993. Detta resulterade i en motion om "upphävande av principbeslut". Härefter har nya regler som medfört lägre bidrag gällt, och de kommer med all sannolikhet att snart ta slut.
I maj 1993 motionerade jag om att starta ett ishockeygymnasium i Grums. Motionen avslogs, men några år senare (då sossarna begripit innebörden av motionen) kom samma idé från (s) - och då gick det genast mycket lättare att säja ja till idén.
´
1994
Grums Medborgarparti bildas
1994 var ett händelserikt år. Jag blev inröstad i NyD:s partistyrelse och fick som uppdrag att arbeta som personlig sekreterare åt partiledaren. Det var ett innehållsrikt, spännande och lärorikt arbete i Riksdagens innersta kretsar. Arbetet innebar att aktivt medverka i alla förekommande uppgifter för partiledaren, alltifrån att välja rätt klädsel vid TV-framträdanden, skriva tal, planera resor och turnéer, boka möten och se till att allt fungerade i praktiken.
Under juni månad drabbades jag av en tragedi då min då 23-årige son dog, och jag tog en tids "time-out" från det politiska livet.
Jag återgick till jobbet i och med att NyD:s årliga Västkustturné per båt startade i juli. Jag hade på kort tid planerat och bokat upp denna.
Under sommaren uppstod tråkigt nog häftiga politiska stormar inom NyD vilket gjorde att jag beslöt att lämna partiet i mitten av augusti.
Under andra halvan av augusti blev jag sedan kontaktad av folk i min hembygd som ville att jag skulle återuppta mitt politiska arbete i Grums kommun, och den 24/8 1994 hölls det första konstituerande mötet hemma hos mig då Grums Medborgarparti (GMp) bildades.
Under de drygt 2 veckorna som återstod till valdagen jobbades det intensivt, och vid valet kunde konstateras att Grums Medborgarparti fått ett mycket bra väljarstöd, och blev kommunens tredje största parti.
´
1995
I dessa frågor har Grums Medborgarparti agerat
Grums nya gymnasieskola
För att Konsum Värmland skulle kunna bemöta den ökande konkurrensen från ICA, var det för (s) angeläget att hjälpa dem att få etablera sig nära centrumområdet kring järnvägsstationen.
Av denna anledning föddes idén om att överta den gamla Domus-butiken och göra en gymnasieskola av den.
GMp var det enda partiet som ansåg idén var korkad. Det fanns nämligen inte erforderligt elevunderlag.
(s) lyckades i vanlig ordning driva igenom förslaget, stöttade av bl a (c).
Idag har vi stora problem med att få denna gymnasieskola att fungera rent ekonomiskt.
Grönbergs skola = "Ungdomens allaktivitetshus"
I och med att Grönbergs skola blev tom så ville GMp att den skulle omvandlas till ett ungdomens allaktivitetshus.
Detta visade sig vara svårt att få andra partier att förstå.
(s) ville inte veta av idén eftersom de istället funderade på att kommunen skulle bygga ett nytt sjukhem, kanske på denna plats. Detta var en idé som på sätt och vis skulle kunna resultera i ett monument över den avgående ordföranden i kommunfullmäktige och byggnadsnämnden.
Det blev avslag på GMp:s motion.
Idag har man istället överlåtit ett gammalt hyreshus till ett halvdussin ungdomar så att de skall få skapa ett "Ungdomens Hus".
Kring Grönbergs skola (som skulle rivas enligt beslut 1997) är det fortfarande stridigheter.
Motorvägens sträckning genom Grums
Vägverkets ambition att bygga en motorväg genom tätorterna Slottsbron och Grums, och som bl a skulle utplåna bostadsområdet "Stråka" i Slottsbron försökte GMp att hejda.
Ett eget förslag till alternativ sträckning utarbetades.
Detta medförde i sin tur att Vägverket tog fram ytterligare ett alternativ med en lång högbro över Slottsbrosundet.
Trots att invånarna i kommunen och kommunstyrelsen i Grums ville ha "Alternativ Öst" med den långa högbron, beslutade Vägverket att motorvägen trots viljorna i Grums skall klyva tvärs igenom både Slottsbron och Grums.
Sparnäs skola i Borgvik
Under oktober/november 1995 debatterades nedläggningen av Sparnäs skola i Borgvik.
GMp var ensamma om att anse att skola skulle bibehållas.
(s) + (c) drev dock igenom idéerna om att skolan skulle stängas.
Under de debatter som föregick beslutet framförde jag vid flera tillfällen tanken om att det skulle kunna gå att driva Sparnäs skola vidare som friskola.
Detta tilltalade Borgviksborna, som omsatte tankarna till verklighet.
Jag och GMp är stolta över att vi idag har en friskola i Sparnäs i Borgvik.
1996
GV-gruppen kommer till Grums
Den översyn av den kommunala administrationen och likaså den politiska organisationen som vi tidigare försökt få till stånd blev nu äntligen av.
Konsultföretaget GV-gruppen från Göteborg genomförde denna granskning och lämnade sedan förslag till hur kommunen borde göra.
I detta sammanhang uppstod en mycket "hysterisk" idé under en tid. (s) och (c) ville att man skulle slå ihop både skolförvaltningen och socialförvaltningen till en enda förvaltning, ledd av en gemensam förvaltningschef. Det skulle då också endast vara en nämnd för hela detta verksamhetsområde.
GMp röstade emot denna idé hela tiden, och som tur var blev det inte så. Idag kan nog alla, även de som röstade för detta förslag, hålla med om att det hela var en helt sanslös idé.
De förändringar som föranleddes av GV-gruppens översyn i kommunen sammanföll till mycket stora delar med de förslag som vi redan flera år dessförinnan framfört, utan att vi tagit flera miljoner i konsultarvode för det - men då dög inte idéerna. Förslagen kom från helt "fel" parti.
Kommunens ekonomiska kris
Under slutet av året upplevde Grums kommun sin absoluta bottennotering i ekonomiskt hänseende. Det fanns knappt pengar till löner till de anställda, än mindre för att driva en fullgos service gentemot kommunens invånare. Inga banker ville låna ut mera pengar till kommunen.
Orsaken till denna ekonomiska djupdykning var bl a att kommunen under många år styrts av inkompetenta personer utan långsiktigt perspektiv, vilket framtvingat att man var tvungna att låna till driftskostnaderna.
I jakten på nya långivare kom kommunen i kontakt med en tjänsteman på Kommun-Invest (ett låneinstitut som ägs av ett antal kommuner + landsting). Han fixade lån till kommunen. Samme man blev även ny kommunchef i Grums kommun, en tjänst som han innehade i cirka 30 månader. Under dessa 30 månader så ökades kommunens skuldbörda ytterligare med ungefär 80 - 90 miljoner.
1997
GMp går in kyrkopolitiken
Vid valen till kyrkofullmäktige och kyrkoråd i Ed-Borgviks pastorat, samt i Grums-Värmskogs pastorat som ägde rum på hösten deltog GMp för första gången.
Resultatet blev att GMp blev representerat i både kyrkofullmäktige och i kyrkorådet inom Ed-Borgviks pastorat.
GMp:s intåg i kyrkopolitiken har inneburit att mycket av det som tidigare gjordes i strid med gällande regler, numera fungerar riktigt bra.
Sedan början av 1999 är jag ordförande i Eds församlingskyrkoråd.
Sparnäs friskola inviges
Den 11 november 1997 fick jag det hedersamma uppdraget att förrätta invigningen av den nya friskola som startats i Sparnäs skola.
Friskolan är den första i sitt slag i Grums kommun, och återigen har en ny milstolpe i Grums politiska historia passerats.
1997 - jubileumsåret - Grums 600 år.
Trots en ofantligt usel ekonomi beslutades mot GMp:s vilja att 1997 skulle bli ett jubileumsår, då man mot bakgrund av ett 600 år gammalt dokument skulle fira orten Grums existens.
Trots att det officiellt sades att detta jubileum inte skulle kosta något, så var det många kostnader som trots allt drabbade kommunen.
Så här i efterhand kan man undra över vad detta jubileum egentligen gav i utbyte. Det enda var kanske att vissa personer gavs tillfälle att få vistas i ramljuset lite mera än vanligt.
1998
Valåret 1998 - då partierna fick bekänna färg.
Större delen av 1998 präglades av arbete inför valet i september. I kommunen uppstod ännu ett nytt kommunparti, "Kommuninvånare I Samverkan" (KIS), och likheterna mellan dem och GMp var slående. Vi fick uppleva konkurrens om samma väljare med i stort sett samma politiska argument.
För GMp var det intressant att få se om väljarstödet från 1994 skulle bestå, eller om det enbart varit en engångsröstning från väljarnas sida.
Vid valvakan som följde efter valet, kunde GMp glädjas åt att väljarstödet ökat ytterligare med några procent. GMp var fortfarande kommunens tredje största parti.
Valets stora förlorare var socialdemokraterna och centerpartiet, men trots detta så allierade de sig med varandra och kunde därigenom bilda majoritetsstyre i kommunen.
I valrörelsen kungjorde kommunalrådet att socialdemokraterna skulle bli betydligt bättre på att vara lyhörda för andras idéer och förslag. Detta var emellertid ett löfte med mycket kort "bäst före datum". Efter valet har det inte alls synts till.
För första gången tillämpades även personval. Väljarna kunde därigenom ge uttryck för sitt personliga förtroende för de olika namnen på valsedlarna.
Kommunalrådet i Grums hade personligt stöd från 5,2 % av partiets väljare, medan jag själv fick 39 % stöd av GMp:s väljare. Denna siffra var den högsta i Värmland, och den 10:e högsta i hela Sverige.
Vad som dessutom är värt att notera att det förekom att alla valsedlar ej blev räknade. Den valsedel som en av GMp:s egna kandidater lade i valurnan, med ytterligare ett handskrivet namn på, visade sig vara försvunnen då röstsammanräkningen var klar. Man kan inte ungvika att misstänka att valen i Grums inte alltid gått rätt till.
Språkresan till England
Under flera år har en del politiker, som av sig själva utnämnts såsom Grums kommuns VIP-personer, deltagit i olika slag av resor till andra länder i olika sammanhang. Ibland har det varit kommunalråd som rest på kommunstyrelsekonferenser utomlands, ibland skolpolitiker som rest till Irland på studiebesök, för att inte tala om alla de oerhört viktiga personer från Grums kommun som rest till EU:s center i Brüssel. Vad skulle EU gjort om de inte haft stöd av dessa enormt kompetenta Grums-politiker !?
En intensivkurs i engelska för kommunala tjänstemän och kommunpolitiker anordnades under hösten 1998, och den arrangerades dels i Sverige, dels i England. Denna kurs tilltalade mig, och jag tänkte på följande sätt; kan alla andra åka på dyra resor så borde väl även jag kunna göra det, samtidigt så kunde jag konstatera att jag ej belastat kommunen med några stora kurs- eller utbildningskostnader under åren 1991-1998.
Jag beslöt mig för att anmäla mig till denna språkresa - vi i kommunstyrelsen hade ju i alla år haft rättighet att fatta sådana beslut på egen hand.
Kommunalrådet försökte dock in i det sista att förmå mig att inte resa eftersom han själv så rysligt gärna ville åka istället för mig, men jag vidhöll mitt intresse och tyckte att "nu var det väl ändå min tur - du och många andra har ju rest så mycket tidigare".
Jag deltog i denna språkkurs tillsammans med dåvarande kommunchefen. Språkkursen var kanonbra, och jag har verkligen haft glädje av de kunskaper jag fick under dessa dagar. Dåvarande kommunchefen var dessvärre såpass mycket sämre i sina engelsk-kunskaper att han blev placerad i en form av hjälpklass, och eftersom han nu slutat sin tjänst vid Grums kommun så kan man verkligen säga att det var helt bortkastade pengar att skicka honom på kurs. Jag anser dock att resan var värd varenda krona - definitivt.
Det märkliga som skedde efter att jag deltagit i denna språkkurs/språkresa var att kommunalrådet i samarbete med kommunchefen framlade såsom förslag till kommunstyrelsen att vidtaga förändringar i delegationen beträffande deltagande och anmälning till olika slag av kurser/resor.
Det gällde till varje pris för dem att förändra regelverket så att det i framtiden ej skulle vara möjligt för personer i likhet med mig att anmäla mig till vilka kurser som helst. Allt skulle i fortsättningen passera den socialdemokratiska cencuren, och godkännas av en majoritet i kommunstyrelsen.
Beslutet i kommunstyrelsen, med socialdemokraterna som beslutande maktfaktorblock, blev att ingen i kommunstyrelsen får anmäla sig till någon som helst kurs om kursen kostar mer än 2.000:-. I annat fall krävs godkännande av kommunstyrelsen.
På detta sätt skapades något av en "Lex Sundin" beträffande Grums kommuns förtroendevaldas möjlighet till fortbildning och utbildning.
Behåll Åshammars dagis !
En idé från (s)-gruppen, med stöd från ett antal tjänstemän inom kommunens skolor, innebar att man ville avveckla Åshammars dagis.
En protestaktion mot dessa nedläggningsplaner startade i vilken GMp med kraft deltog.
Resultatet blev att då man räknat och kontrollerat framlagda kalkyler, så visade det sig helt grundlöst att stänga Åshammars dagis.
Åshammars dagis är fortfarande kvar, och det är idag alla skolpolitiker glada för.
1999
Grums kommuns ekonomi - ett gungfly !
Under våren 1999 förekom en kraftfull debatt om ekonomin i Grums kommun. Jag ansåg i debattartiklar att kommunen befann sig i en mycket riskfylld situation med den enorma skuldbörda som under många år byggts upp.
Dåvarande kommunchefen var av helt annan mening, och ansåg inte att det fanns någon anledning till oro. Inte ens räntehöjningar var något att bekymra sig över. Hans kommentarer var bl a följande; "att det saknas grund för att påstå att en räntehöjning i Grums kommun kommer att leda till en krasch".
Idag låter det annorlunda - det talas ofta om att en räntehöjning skulle kunna få katastrofala följder för kommunen.
Jag vill inte närmare uttrycka mig över dåvarande kommunchefen, men han har idag funnit en annan kommun att leva på.
Områdesbestämmelserna vid Vänerstranden
Eftersom vi ofta talar om att vi skall bli mera attraktiva som boendekommun, föreslog jag att de områdesbestämmelser som hämmar byggandet längs Vänerstranden skall upphävas.
Liknande bestämmelser längs Värmelns stränder har tagits bort, och jag anser det vara mest konsekvent att ta bort dessa eländigheter även längs Vänerns stränder i kommunen.
Om bara tiden får ha sin gång, får vi väl hoppas att de glömmer bort att det var jag som kom med förslaget, och skulle (s) få för sig att det är deras eget förslag (sånt har hänt förr), så kommer sannolikt även dessa områdesbestämmelser bort så småningom.
Kommunens bostadspolitik
Det är ingen överdrift att påstå att det i Grums kommun funnits goda exempel på fullkomligt misslyckad bostadspolitik.
Det byggdes två hyreshus om vardera 8 lägenheter på Liljedal i början -90-talet. Dessa hyreshus blev alltmer avfolkade. Hyrorna höjdes och alltfler flyttade därifrån.
Trots möjligheten att sänka hyran för att se om det skulle underlätta att få nya hyresgäster skedde ingenting.
Vid flera tillfällen försökte GMp att få ansvariga att prova nya obeprövade metoder för att få hyresgäster, men ingen ville lyssna.
Så småningom såldes hyreshusen till en privat köpare, som genom smärre hyresjusteringar idag har strängt taget allt uthyrt.
Politiker-café, en motion från GMp
I en motion föreslog jag att det skall hållas ett "politiker-café" i anslutning till sammanträdena med kommunfullmäktige. Detta för att allmänheten skall ges en liten chans att träffa kommunens politiker och diskutera olika frågor med dem.
Motionen bifölls och numera är det "politiker-café" 1 timma före sammanträdena med kommunfullmäktige.
Kommunens köp av VF-fastigheter
Kommunalrådet och kommunchefen uppvaktade den av regeringen tillsatta Bostadsdelegationen för att tigga om ekonomisk hjälp (i det läge som kommunchefen beskrev som inte alls riskfyllt), och angav som skäl bl a att det fanns 150 outhyrda lägenheter i kommunens ägo.
Vid närmare kontroll visade det sig att detta var en alltför högt angiven siffra.
Bostadsdelegationen beviljade drygt 30 miljoner till hjälp, men det medförde villkoret att 150 lägenheter skulle rivas.
Eftersom inte kommunen hade så många tomma lägenheter, lyckades kommunledningen påverka kommunens bostadsbolag att köpa hyresbostadsföretaget VF-fastigheter som hade en massa tomma lägenheter. På så vis fick man ihop alla de lägenheter som erfordrades för att få det bidrag man tiggt sig till med stöd av mycket vaga uppgifter.
Istället för att kommunen såg till att minska sitt bostadsinnehav och konsolidera bostadsbolagets ekonomi, blev nu resultatet att kommunen plötsligt ägde fler bostäder än någonsin, och att skulderna aldrig förr varit så höga.
GMp protesterade hela tiden mot denna hysteri - men vad hjälpte det. Det räckte med (s) + (c) för att hela denna affär skulle kunna genomdrivas.
Jättestensskolan och mobbningsrättegången
Under våren -99 hamnade Grums kommun i Karlstads Tingsrätt i en rättegång som gällde påstådd mobbning, och att kommunen ej skulle gjort vad de borde gjort för att reda ut detta.
Dessa händelser utspelades i första hand under 1993-94, och det är bedrövligt att politiker som valts långt senare skall behöva ta ansvar för vad tidigare politiker gjort eller inte gjort.
GMp hävdade hela tiden att det finns ingen anledning att förneka att det kanske förekommit mobbning, men att skolan gjort vad som gick att göra.
Kommunen förlorade i Karlstads Tingsrätt, men då fallet kom upp i Hovrätten på hösten 2000, blev kommunen äntligen "frikänd".
2000
Körkortsutbildning på gymnasieskolan
En motion från GMp som innebär att de elever som går på Grums kommuns gymnasieskola får möjlighet att ta körkort under sitt andra läsår inlämnades.
Motionen blev positivt mottagen, och Grums kommun har äntligen något positivt som inte andra kommuner har.
Årets företagare i kommunen
Efter förslag från GMp valdes innehavaren till ToLuRent till årets företagare i Grums kommun.
En ny utbildning på gymnasiet "Teknik & service"
En motion om en ny utbildningslinje på gymnasiet inlämndes från GMp. Det handlar om en utbildning som skall leda fram till kunskaper som är efterfrågade då det gäller personal till arbete inom kommuner, landsting m m.
Flera kommuner i länet behöver nyanställa många "kommunalarbetare", men har svårt att finna rätt utbildad arbetskraft. Med denna utbildning så tillgodoses detta arbetskraftsbehov, och de som genomgått utbildningen kommer att ha mycket stora chanser att få arbete efter avslutad skolgång.
Utbildningslinjen startar fr o m höstterminen 2001.
Satsa på en näringslivsresurs
Jag föreslog i en motion att det är dags att verkligen satsa på en näringslivsresurs inom kommunen. Det har i flera år pratats om att något skall göras - men något görs inte.
Motionen fick vare sig avslag eller bifall i kommunfullmäktige, men trots det så kom min idé upp till ytan i samband med budgetberedningen.
Pengar finns nu avsatta för en näringslivsresurs, och rekryteringen pågår nu i januari 2001.
Särskolans högstadiegrupp - en bortglömd del av skolan.
Jag har under lång tid konstaterat att särskolans högstadiegrupp är en mycket lågprioriterad verksamhet inom kommunens skolor. Jag har under flera år kämpat för att de skall få ökade resurser, med det har alltid varit svårt.
I samband med skolavslutningen på vårterminen 2000 blev de i vanlig ordning "bortglömda" då de skulle samlas i Solbergskyrkan.
Jag reagerade över detta och skrev ett brev till skol- och barnomsorgsnämnden, där jag ville att skolledningen vid Jättestensskolan skulle ge en förklaring till varför de agerar som de gör.
Istället för att ta sig an det problem jag påpekade hölls ett sammangaddningsmöte med skolledarna, kommunalrådet och kommunchefen. Kontentat av detta möte var att det var mera angeläget att få tyst på mig än att rätta till de fel och brister jag påpekat.
Än idag finns det mycket som inte blivit tillrättat inom särskolans område.
Jag vet numera dessutom att det inte är mer än några få skolledare som jag kan lita på att de vill vara mina medarbetare. Flera väljer istället att vara mina motarbetare.
Förslag om rehabiliteringsprogram
Eftersom det kan konstateras en synnerligen hög sjukfrånvaro bland de anstyällda i kommunen, föreslog jag i en motion att pengar skall avsättas till ett bra rehabiliteringsprogram, samt kartläggning av skälen till den höga sjukfrånvaron.
I budget för 2001 har nu pengar avsatts för att börja detta mödosamma arbete.
Repressaliesamhället visar sitt rätta ansikte
Efter att vi under lång tid haft mycket starka misstankar om att GMp:s medlemmar ej blir rättvist behandlade vid Arbetsförmedlingen i Grums, blev det i höst klarlagt hur det förhåller sig.
En tjänsteman på Arbetsförmedlingen sa rent ut till en av GMp:s medlemmar att; "det är ingen idé att du söker det jobbet eller ens skickar in dina papper så länge du är medlem i GMp och har samröre med Bertil Sundin".
Detta har lett till två sammanträffanden med personal från Arbetsförmedlingen samt folk från Länsarbetsnämnden.
De lovar bättring - men ingenting sker.
Repressaliesamhällets rätta ansikte har åter tittat fram.
Årets kulturstipendiat i Grums kommun
I enlighet med förslag från GMp utsågs årets kulturstipendiat i Grums kommun;
Uno Wentzel.
Detta var ett sammandrag av vad som hänt under 10 år i Grumspolitiken. Allt som skett har inte redovisats, då skulle det bli en hel bok, men det kommer säkerligen allt fler minnen som gör att sammanställningen kommer att växa ut lite till. När jag nu skrivit denna sammanställning kan jag inte låta bli att tänka på hur en likartad sammanställning skulle sett ut om den gjorts av andra partier, moderaterna, folkpartiet, centern eller av socialdemokraterna. Vad har de under dessa 10 år gjort egentligen av värde för kommuninnevånarna ?
Jag vågar påstå att både NyD och GMp haft stor betydelse för politiken i Grums.
Ansvarig historiksammanfattare: GMp:s ordförande Bertil Sundin
Tack för att Du tog Dig tid att läsa en stund !